Ditt och mitt och ditt och datt

”Allt mitt är ditt”, säger jag.
”Allt mitt är…. mitt”, säger fästmannen.

Orden ”gemensam ekonomi” väcker samma bestörtning och fasa hos honom som ”mördarsnigelinvasion” hos en hortikulturellt begåvad villaägare.

Enighet är underbart i teorin, men desto svårare i praktiken. Att dela allt och att dela lika är stundtals smärtsamt för somliga i hushållet. Båda två, om jag ska vara ärlig. Vi är två individualistiska typer och vägen mot ett enda bankkonto är inte lätt.

”Materiell snålhet är lika med emotionell dito”, fnyser väninnan. Kanske i vissa fall, men inte i vårt. Jag lider absolut inte av brist på kärlek från fästmannen. Bara lite brist på förståelse att han kan vara med och betala, säg, en vigselring…