Jag har inget att ha på mig

Det ska bli skönt att stå brud. Inget velande i sista minuten om vad jag ska ha på mig.

På senaste bröllopet fick jag tänka om klädvalet när det visade sig att klänningen jag hade på bröllopet ett par veckor innan hade spruckit i sömmarna. Inte så galet som det låter, eftersom vi i vår önskan att ge brudparet skojiga bilder blivit väldigt akrobatiska.

Istället blev det lite hattande, nagelbitande och velande innan jag bestämde mig för en blekrosa- och grönmönstrad Diane von Furstenberg-topp i siden, en blekrosa taftkjol från H&M och rosa väska från Just Cavalli. Naglarna hann jag knappt måla, skorna fick en pliktskyldig – och snabb – borstning och håret lockades – och rätade ut sig – i all hast. Bara på grund att jag inte tidigare provat, kollat, tvättat och lagt fram min outfit.

På bröllopsdagen är det inga sådan beskymmer. Hela och nya strumpor, vackra och matchande underkläder kommer att ligga framme. Klänningen, nyskapad och nypressad kommer att hänga i sitt fodral. Skorna kommer att vara ordentligt ingångna och alla läckra accessoarer i perfekt skick.

Jag kommer nog ändå att vara färdig i absolut sista minuten eller lite efter det. Fast resultatet är worth waiting for.