So long en stund

Det här blir en av de sista inläggen på bloggen.
Mission accomplished, så att säga.
Det har varit fantastiskt kul – drygt ett och ett halvt år! Jag är så tacksam och glad över alla era tips och härliga kommentarer!
Har ni frågor om bröllop i allmänhet eller mitt (eller mig) i synnerhet kan ni alltid maila mig på heddasnabelashortcutpunktnu.

Det jag har kvar är den utlovade berättelsen om festen och den kommer här – först del 1: förberedelserna.
(Har inga bilder på det som beskrivs nedan – och då syftar kan inte främst på mamma- men hojta till så kanske jag kan rota fram något.)

Fredagen den 16 mars hade vi middag för närmaste familjen och några vänner. Texas chili, som förberetts i veckan, var både gott och mättande.
Inga större incidenter, förutom att kära mor snubblade till i trappen och stod på öronen. Resultatet var tack och lov inga brutna ben, men en rejäl bula och en riktig blåtira dagen efter.

Innan middagen hade vi dekorerat i lokalen, ett konstgalleri i Kungsträdgården. Lokalen var fin, men lite sliten. Med små medel fick vi den precis som vi ville ha den.
På väggarna satte vi förstoringar av våra New York-foton, som kom monterade på skivor och fästes med en relativt framgångsrik kardborreanordning.
Rosa och vita stolar (godkända av fästmannen!) ställdes fram, breda rosa sidenband knöts på de svarta pelarna mitt i lokalen, vita dukar (lakan som vi köpt för en hundring styck på Åhléns) slängdes på serveringsborden.
Lååånga, rosa rosor köpes billigt i mängd på Hötorget och sattes i stora vaser, tillsammans med knoppande kvistar.
På en fotobutik köpte vi rosa fotofilm, som vi la över den ”upplightande” lysrören i lokalen för att få ett milt, rosa skimmer.
I en garderob på galleriet hittade vi några glittrande silverdraperier, som vi hängde på väggen bakom champagnebordet.
Och värmeljus plus -hållare hittade vi billigt på – var annars? – Ikea.
Is fick vi plastsäckar från vänner i restaurangbranschen och det hälldes upp i stora plastpapperskorgar och soptunnor.

Maten lagade vi själva eller fick hjälp med.
Som bubbel serverade vi rosa Rotari Rosé, en riktig fullträff!
Matiga majsmuffins med cheddar, oliver och purjolök hade jag lagat någon vecka innan och frusit in.
Crème Ninon, grön ärtsoppa, gjorde jag på torsdagen i omgångar och hällde upp i en 10-liters plastdunk (Claes Ohlson, avdelningen för potentiella hemmabrännare), som fick stå på balkongen.
Empanadas, vegetariska och med köttfyllning, hade lilla glittrande väninnan hjälpt till att få fram med hjälp av chilenska kontakter.
Bagels med cream cheese och rökt lax monterades på plats.
Citron- och halloncupcakes med rosa italiensk maräng och svart strössel hade fantastiska Alice Brax (länk) gjort som present åt oss.
Kaffet i Nespressomaskiner fixade kaffekonnässören fram.
Spriten hade vi köpt in under flertalet resor till ja, ett flertal utrikiska orter.
Och som suverän serveringspersonal hade vi hyrt in tre personer från ett närliggande kafé.

Imorgon: festen!
I övermorgon: vad som händer sen...