En bruds mer eller mindre romantiska äventyr och öden – eller konsten att planera ett bröllop med stilen, sparkontot och sinnesfriden i behåll

onsdag, september 27, 2006

”Alltså, jag har tänkt på det...”

Som vän av ordning påpekade var det ju fästmannen som skulle planera bröllopet, med hjälp av wedding planner-vän. Eftersom vi är ett otroligt upptaget kosmopolitiskt par, föreslog wedding planner-vännen att vi skulle gifta oss över jul i fjärran land och ha fest hemma.

Och eftersom jag är kan hantera en sökmotor med schvung och har kontakter i resebranschen (samt även handlingsförmåga, något som stundtals är lite snedfördelat i förhållandet), tog jag mig an uppgiften att planera det kombinerade bröllopet och bröllopsresan. Fästmannen är utsedd till chef över festen.

När jag frågade hur det går med festplaneringen, om det är ett datum satt, eller kanske en liten lokal hittad, skruvade han på sig och svarade att det inte var så mycket konkret klart än. Han lovade dock att han mentalt var på banan.

Jag får nog ta och ringa wedding planner-vännen själv.

3 Comments:

Anonymous Anonym said...

Oj, så synd om dig. Dumma fästmannen som inte engagerar sig! Min är lite för engagerad, nu ser Excel-bladet med budgeten ut som ngt som ska presenteras på bolagsstämma....

3:16 em  
Anonymous Anonym said...

Nej, det tycker jag verkligen inte du ska göra. Han vill ha fest - han får planera. Blir det ingen bröllopsfest - han får stå med hundhuvudet.

Curla lagom, lixom!

2:46 em  
Blogger Hedda said...

Meri, min är fortfarande i högsta grad inblandad - med att lägga in sitt veto. Ungefär lika konstruktivt som Kina i säkerhetsrådet. Inte konstigt att FN aldrig får något gjort.

Curla - ja, det är ju faktiskt det jag gör. Jag ska sluta. Promise.

5:16 em  

Skicka en kommentar

<< Home