Stol i sinne

Jodå, det går framåt. Nu har vi bokat en lokal. En lokal ingen av oss har varit inne i. Jag inser redan nu att fästmannen kommer att hitta långt fler allvarliga inredningsfel än bara fula stolar. Men det säger jag förstås inte till honom.

Istället frågar jag honom om han kommer ihåg stolarna på min systers bröllop.
”Nä”, svarar han efter lite funderande.
”Ha!”, utbrister jag triumferande. ”Att du inte kom ihåg det. De var skitfula. Krom och kommunalgrå plysch.”

Givetvis kommer inte jag ihåg det själv. Syster är antagligen den enda som vet hur de såg ut. Vi andra minns bara den ljuvliga dagen, festen, kärleken, havet och havskatten.